Blogginlägg 5: IKT på X-gymnasiet

Bärbara elevdatorer

På X-gymnasiet tillåter budgeten att var tredje elev förses med en bärbar från år 2 och framåt. Detta innebär i praktiken att på de program med fyra klasser per årskurs (Natur- och Samhällsprogrammet) får enbart en av klasserna en uppsättning datorer. På de program med endast två parallellklasser får den ena klassen datorer, medan den andra får klara sig utan. Detta system väcker en hel del negativa reaktioner, framför allt i de klasser som blir utan. I ett särskilt datorrum finns dock tre vagnar innehållande bärbara 15 datorer vardera, som de klasser utan egna datorer har förtur till. Dessa datorer är tyvärr ofta urladdade, och eftersom skolans hiss mer än sällan är ur funktion går det ofta inte att förflytta de tunga vagnarna mellan våningarna.

Många elever på Teknikprogrammet klagar därtill ofta på att de datorer de har tilldelats inte har de program (AutoCAD, Inventor, 3D Studio Max m. fl.) som de använder i de CAD-kurser som ingår i programmet. Detta faktum gör att de inte kan arbeta med CAD-relaterade skoluppgifter hemifrån, och eftersom CAD-ritningar utgör en viktig beståndsdel i projektarbeteskursen, blir de än mer lidande av det hela. På skolan finns även två salar med 15 stationära datorer, som framför allt används under CAD-lektioner. Då och då går oundvikligen en dator sönder, varpå den tämligen omgående ersätts med en ny. Problem uppstår dock på grund av att licenserna till datorprogrammen betalas och installeras separat på varje ny dator. Det sistnämnda görs i regel av en extern tekniker. När en dator byts ut måste alltså en hel rad program installeras om på nytt, eftersom programmen som efterfrågas sällan ingår i datorernas grundmjukvara.

Youtube i undervisningen

En annan iakttagelse jag har gjort är att Youtube stundtals har en viktig roll i min LLU:s undervisning, i detta exempel Svenska B och Engelska C (kursnamnen avslöjar som bekant att det här rör sig om tredjeårselever).

Inför de muntliga anförandena i det nationella provet i Svenska B, fick eleverna (återigen från Teknikprogrammet) se på tre videodokumenterade tal från 2008/2007 års NP via Youtube. I samråd med lärare, lärarkandidat (läs mig) och varandra diskuterades och bedömdes därefter respektive tal. För mer ingående detaljer kring detta specifika lärandemoment kan den intresserade läsa blogginlägg 1, och för mer information om det muntliga delprovet i sin helhet, se Ellvin, Skar & Tegnberg (2011:147).

I Engelska C studerar eleverna i huvudsak för att göra Cambridge-provet, vilket kan ge dem bättre möjligheter till studier på engelska utomlands. Provet har en muntlig del, och på samma sätt som i Svenska B brukar min LLU visa Youtube-klipp från tidigare års prover i förberedelsesyfte.

Ovanstående utnyttjande av via Internet allmäntillgängliga filmresurser är enligt min uppfattning ett ypperligt moment att lägga in i sin undervisning, för att ge eleverna en inblick i de rent praktiska aspekterna i talandets konst. Med denna metod kan de faktiskt lära av andras misstag och framgångar innan de själva hamnar i ett skarpt bedömningssammanhang.