
Med en potentiell utgivning i sikte är det lättare att motivera sig för timmar av tecknande när man kommer hem efter en tröttsam skoldag. Här har vi sida 63, och vi är nu sånär framme vid den stora (och långa) slutuppgörelsen. Här ser vi en soldat, baserad på den gamla komikern Bud Abbott, som tillsammans med sin radarpartner Lou Costello (som också figurerar i serien) ofta dök upp i parodier på science fiction-filmer på fyrtio- och femtiotalet, stridandes mot rymdmonstret Gwangi (namnet taget från The Valley of Gwangi (1969)). Till sin hjälp har han ett jet-pack, som var mycket populära i filmer från den här epoken. Den yttersta inspirationen är här hämtad från King of the Rocketmen (1949) och Zombies of the Stratosphere (1952). Soldatens replik "... stratosfära astro-zombie!" är en referens till både den sistnämnda filmen och självfallet The Astro-Zombies (1968). Den lilla panelen han har på magen (här knappt synbar) är direkt stulen från de två förstnämnda rullarna. Resten av utstyrseln bär influenser från dräkter burna av de gamla rymdhjältarna Flash Gordon, Buck Rogers, Rocky Jones och John Carter. Munderingen från filmen The Rocketeer (1991) är en annan tydlig inspirationskälla. Detsamma gäller för övrigt även för laserpistolerna.
Gwangis pose på rutan där han vevar efter soldaten är direkt rippad från omslaget till ett gammalt King Kong-seriealbum jag köpte i Örebro på nittiotalets början, om någon undrar. Att vår olycksalige soldat flyger in i ett gäng aggressiva fiskmåsar är självfallet en blinkning till The Birds (1963), vilket förtydligas av att Alfred Hitchcock i egen hög person står längst ner till vänster på sidan. Helan och Halvan har tydligen återvänt med elefanten Gorgo (namnet taget från Gorgo (1961)), som ju hade en kortlivad fajt med Gwangi tidigare i serien. Även om det inte är helt logiskt att Gorgo har överlevt den holmgången, och att han nu transporterats från Washington D.C. till New York, så tyckte jag att det kunde bli ett lite halvkul skämt att Helan och Halvan kan antas vilja att elefanten åter ska ge sig på monstret. Dessutom är det (framför allt) en desperat lösning på problemet med att behöva rita en kladdig dödsscen då soldaten rasar i backen. Att han nu studsar på Gorgo är betydligt mer barnvänligt! Studsen är delvis skildrad med en av mycket få ljudeffekter i serien, men här kände jag att händelsen i bild behövde förtydligas något. Annars gillar jag mer att låta bilderna tala. Den bildens uppbyggnad känns som ett litet misslyckande, då det oundvikligen blir en bit tom gata mitt i bilden. Jag förökte smeta över detta med en spricka, men ändå. Man kan inte lyckas jämt. Slutligen kan jag väl säga att det faktiskt finns en poäng med att hunden Tor (namnet taget från C-skådisen Tor Johnsson) sover i Gwangis hand. Fundera på vilken!



